ilennas

Nu sitter jag vid datorn, och som så många andra kvällar smyger sig curry-doften in genom fönstret.... fiskmåsarna skriker och hastighetsbegränsningen överstigs på Laholmsvägen.... Ambulansen och mc-turisterna kommer med jämna mellanrum. Studenterna gapar och mitt golv vibrerar av grannens bas. En helt vanlig kväll. Okej.... faktiskt ingen som gapar eller spelar hög musik idag. Men det är det ju vanligtvis på onsdagar när kårpuben har öppet.
Kommer väl inte sakna denna lägenhet överdrivet mycket......! Dock blev jag jäkligt sugen på kårpuben nu :P Är kul emellanåt iaf!

Måste säga att jag blev grymt besviken idag när jag vaknade och såg hur mörkt och grått det var ute. Skulle ju till stranden! Istället fick jag snällt stanna inne och packa/röja/städa/diska... Har väl inte varit överdrivet hurtig kanske. Inte så lätt. Är ju inte svalare ute även om solen skiter fullständigt i Halmstad. Så har ju fått göra detta med 27 grader (och mer) i lägenheten. Har även haft min dagliga dos av psykopatiskt stalker-beteende. Ringt till gubbens jobb (där han tydligen inte arbetat på 4 månader) och skickat ett mail till honom. Sen kan ju alla räkna ut hur framgångsrikt mitt jagande varit. 

Tur att jag har Linda och Nilla här som erbjudit sig att hjälpa till genom att jag får ställa mina grejer i deras lägenheter och förråd. Tack! Kommer ju typ ockupera hela stackars Lindas lägenhet. Det får bli den yttersta nödlösningen.... vilket det lutar mot nu. Men på grund av att flytten blir framflyttad kommer typ inte mina föräldrar att kunna hjälpa till. Fantastiskt!!! Inte med själva flytten från Linda till min lgh iaf. Och jag kan inte begära av mina kompisar att komma och bära möbler, därför kan jag nog räkna med att få flytta i princip ensam. Är ju inte helt omöjligt att klara av. Låna bilen och släpa lite. Är väl kanske soffan och teven som blir lite fysiskt omöjliga att ta själv, men annars så....

Känns som att jag mer och mer kan dra slutsatsen att man verkligen bara har sig själv här i livet. Man kan bara lita på sig själv och man måste göra saker själv om man vill få något gjort. Annars händer det inget. Man kan inte vara beroende av någon annan. Det har jag fattat som singel i, faktiskt, snart ett år.  Man har bara sig själv i slutändan. Men om man har förstått detta, så blir man nog stark också. Jag har säkert inte förstått det fullt ut.... jag menar så jäkla tufft liv har jag inte haft :P Mina föräldrar är inte ens skilda som många andras, haha.....
Men ändå så känns det som att jag har det nånstans i bakhuvudet men inte riktigt kommer åt det. Liksom vetskapen om att man är ensam. Lika bra att inse det så att det inte kommer som en chock den dagen som jag verkligen verkligen kommer vara ensam. Den kommer säkert.
Jag kan ju lika gärna börja med att flytta ensam, för jag vet att om jag väl börjar med någonting så ska jag fan klara det hur lång tid det än tar. Och hur mycket jag än skämmer ut mej och framstår som en idiot. Är faktiskt envis, när det gäller  saker som spelar roll och är viktiga.
Fast lånar jag bilen så har jag ju faktiskt indirekt hjälp. Dessutom ska ju pappa tapetsera för mej också :P Men kan jag inte låna bilen så blir det minst sagt komplicerat. Men man kan hyra en bil....! Där ser ni, man kan göra allt själv. Och då känns det som jag borde göra allt själv, istället för att störa andra. Tycker inte om att vara en belastning för andra. Har redan uplevt den känslan alldeles för mycket.
Men oftast är jag nog inte så ensam som jag känner mej.

Ursäkta det långa blogginlägget.